Relationship Awareness Theory med Strengths Deployment Inventory; SDI®

Av Elias Porter, Ph D.

Teorin om relationsmedvetande (R.A.T.), liksom många psykologiska teorier, hävdar att det är genom interaktion med och i relation till andra som vi existerar och som vår värld får mening. 

Våra beteenden är därför uttryck för en önskan att komma i förbindelse med andra. Teorin om relationsmedvetande ser på hur vi går tillväga för att etablera och bibehålla dessa relationer för att få uppleva en positiv känsla och uppleva vårt egenvärde som person. 

Det är en del av människans natur att tillskriva andra ett motiv för deras beteende.  Teorin om relationsmedvetande är en självlärande modell för att effektivt och precist förstå och dra slutsatser av motivet bakom beteendet. 

Teorin om relationsmedvetande är en teori som behandlar de motiv som ligger bakom det varjedags-beteende vi använder i relation till andra. Liksom freudiansk teori, utgår den från att det finns en mening bakom varje beteende. Genom att ändra fokus från att endast se på beteendet till att se på motivet bakom beteendet, kan vi komma fram till en klarare förståelse av oss själva och andra. 

I teorin om relationsmedvetande ser vi på beteende på följande sätt:Beteende är redskap som används för att nå resultat eller bekräfta vår självkänsla. Dessa redskap används också för att avvärja det vi inte önskar.Motiv kommer ur vår önskan att ha en stark självkänsla och ett starkt egenvärde.Vårt individuella motiverande värdesystem är konstant genom livet och understödjer alla våra beteenden.     

Gängse texter om motivation beskriver motiv som något som kan verka inspirerande på andra.I teorin om relationsmedvetande, tänker man på motiv som något som redan finns inom varje människa och ligger färdigt för användning.

Översättning: B Eriksson, jan 2008 

Relationship Awareness Theory - bakrund och utveckling

Av Tim Scudder, CEO, Personal Strengths Publishing

I denna kortfattade artikel vill jag försöka fånga upp några erfarenheter från deltagare i handledarkursen ställda i relation till utvecklingen av Relationship Awareness Theory.

Relationship Awareness Theory utgår från fyra grund-förutsättningar vilka till fullo framgår i Relationship Awareness Theory Manual of Administration and Interpretation, och som enkelt uttryckt är:

1. Beteenden drivs av behovet av självkänsla   
2. Motivation ändras vid konflikt   
3. Personlig svaghet är inget annat än överdrivna styrkor   
4. Personliga "filter" påverkar varseblivningen

Freuds teori om libido handlar om de olika sätt som människors basala drifter eller motiv utformades i barnets relation till sin moder. Medan Freuds perspektiv på motivation främst utgick från sexualitet, undersökte Fromm senare samma drifter i termer av vuxnas behov av sammanhang och de icke-produktiva beteenden som är knutna till dessa behov. Fromm uttryckte också de potentiellt positiva aspekterna av varje icke-produktiva inriktning. I sitt arbete tillsammans med Carl Rogers, kom Porter att se människans natur som i grunden positiv snarare än negativ och hans uttalande om Relationship Awareness Theory och författandet av Strength Deployment Inventory återspeglar denna ursprungliga utveckling av teorin om mänsklig motivation. De relativt nya perspektiven om människans natur som positiv och idén om heuristik*** – att självkännedom kan leda till personlig och mellanmänsklig effektivitet.

Freuds uttryck om de tre grundtyperna för mänsklig motivation var Oral* – Passiv; begäret efter att erhålla, Oral – Aggressiv, begäret efter att ta (ifrån) och Anal** – Retentiv; begäret att behålla.

Fromm valde bort den infantila och sexuella aspekten av Freuds teori och anpassade synsätten till att återspegla den vuxna erfarenheten i relationen till omgivningen. Freuds Oral – Passiv blev den icke-produktiva Receptive Orientation för Fromm, Oral – Aggressiv blev Fromms icke-produktiva Exploitative Orientation och Anal – Retentive blev Fromms icke-produktiva Hoarding Orientation. Fromm lade till den icke-produktiva Marketing Orientation, en drift att gå in i den mest önskade kombinationen av personliga karaktärsdrag grundat på andras förväntningar. Fromm fortsatte med utveckling av en teori kring personlig produktivitet nämligen att en person, fri från sin icke-produktiva inriktning och i kontakt med sitt verkliga jag skulle kunna vara kapabel att vara produktiv i relationer och i samhälle. 

Porters inledande ansträngningar att utveckla ett psykometriskt kartläggningsinstrument baserade sig på de icke-produktiva inriktningarna av Fromm – därav användandet av en Freudiansk referensram. När han tog fram ett antal versioner av inventorier avsedda att mäta icke-produktivitet (inklusive LIFO-värderingen i slutet av 1960-talet), använde han klinisk***** psykologi och forskningsförmåga för att kategorisera och förstå de människors upplevelser som deltog i försöken. Under 1970-talets inledande år fullständigade han utvecklandet av Strength Deployment Inventory baserat på Freuds ursprungliga tre grundläggande typer av motivation, de positiva aspekterna av vardera uttryckt av Fromm, den positiva naturen eller strävan efter självaktning som den togs fram med Rogers och sin egen unika framställning av motivationens föränderlighet när människor ställs inför konflikter.

Porters fortsatt kliniska- och grupperfarenheter förde honom till insikt om att Marketing Orientation som Fromm framställde det, egentligen var resultatet av den relativt lika balansen av motivation relaterad till var och en av de tre övriga inriktningarna. I SDI kan varje Motiverande Värdesystem länkas till Fromm och Freud som visas nedan:

MVS enl. SDI	Freud	Fromm	Porter
Blå	Oral-Passiv	Receptive	Osjälvisk-Vårdande
Röd	Oral-Aggressiv	Exploitative	Resultatorienterad-Styrande
Grön	Anal-Retentiv	Hoarding	Analytisk-Självständig
Nav		Marketing	Flexibel-Sammanhållande
Röd-Blå		Blend	Resultatorienterad-Vårdande
Röd-Grön		Blend	Omdömesgill-Konkurrerande
Blå-Grön		Blend	Försiktig-Stödjande

Medan Porter hämtade underlag från Fromm och Freud infogade han även idéer från sina egna erfarenheter, sitt kliniska arbete liksom från många andra personer. Porter såg utvecklingen av Relationship Awareness Theory som en pågående process och sade ”Teorin är inte slutgiltig”. För en mer fullständig lista över Porters övriga källor v.g. läs ”On the Development of Relationship Awareness Theory – A Personal Note” i boken ”Relationship Awareness Theory Manual of Administration and Interpretation”

Ur ett historiskt perspektiv är de två mest signifikanta och inflytelserika utvecklingsdelarna i Relationship Awareness Theory den förutsägbara, sekventiella förändringen av motivation i en fortgående konflikt – konfliktförloppet och kombinationen av självinsikt med människans positiva natur – den universella driften mot känsla av positiv självaktning.

Porter är i realiteten tystlåten om utvecklingen av konfliktförloppet. Utifrån det lilla som är skrivet kan man utgå från antagandet att hans erkänsla för denna aspekt kommer av hans kliniska studier som sedan testats på gruppsammansättningar med icke-klinisk population.

Porters verksamhet med Rogers torde betraktas som ömsesidiga samarbetsinfluenser snarare än som influenser från den ena till den andra. I fallet med Freud och Fromms inverkan på Relationship Awareness Theory, finns en klar och tydlig händelsekedja. Med Rogers var det först en lärare – elevrelation som sedermera blev symbiotisk. Porter mötte Rogers först innan denne blev känd som grundaren av tanken kring den klientfokuserade terapin. Sent på 1930-talet studerade Porter hos Rogers på Ohio State University där han tog sin Fil dr. Porter följde Rogers till University of Chicago för att ansluta sig till honom på fakulteten Counseling Center. I en intervju med Tom Gordon som också var på fakulteten berättade denne för mig att Porter påverkade Rogers lika mycket som Rogers påverkade Porter. Detta blir tydligt i granskandet av två böcker som publicerades på tidigt 1950-tal. Porters bok från 1950, ”Introduction to Therapeutic Counseling” citeras i Rogers bok och milstolpe från 1951, ”Client Centered Therapy” som varande förberedande. Följande citat är taget från förordet till Porters bok och skrivet av Rogers 1950:

”Om jag får infoga något personligt var jag bland tvivlarna när författaren tänkte fram denna bok. Jag kände att problem övervägda på papper inte kunde vara till stor hjälp…Därför har den sinnrikhet som Porter visat i framtagandet av instrument som framtvingar självgranskning och underbygger attitydinriktad omdaning lockat fram min beundran. Han har lyckats där för mig misslyckandet var nästan säkert. Jag kan inte föreställa mig ett träningsprogram för rådgivare och terapeuter som inte skulle berikas av denna bok. Förhoppningen är att den skall ha stort inflytande på att stimulera konstruktivt tänkande om viktiga spörsmål och problem inom psykoterapins växande område.”

Porter fortsatte att utveckla sina idéer förbi de terapeutiska relationerna mot att gälla i alla relationer. Denna trend, sammanlänkad med vikten av självkännedom (eller heuristik ***) utgjorde ramverket för en teori om relationer som kunde vara ”för människor snarare än om människor” för att använda Porters ord. Det är detta fokus på självkännedom och relationer som medger att Strength Deployment Inventory även kan omfatta Feedback- och Expectation-utgåvorna – en kompletterande svit av verktyg för den självkännedom som leder fram till insikt om dynamiken mellan människor och förädlingen av relationer.

©Copyright 2004. Personal Strengths Publishing, Inc.Översättning: Benny Eriksson, D3, 2006. 

* Orala stadiet i Freuds system det första stadiet i barns sexuella utveckling. Fr födelsen till ca 1.6 år, utmärkes av att barnet erfar lustkänslor vid beröring av munnen och områder kring munnen och därför strävar efter att föra allt det kommer i beröring med till munnen att suga och bita. Oralt-passivt; beroende, ängslighet, pessimism. Oralt-aggressiv; lynnig, talträngd, muntlig aggressivitet.

** Anala stadiet; det andra stadiet i barns sexuella utveckling. Fr  ca 1.6 år till ca 4 år. Barnet erfar lustkänslor kring analöppning och intresserar sig för sin avföring.

***Sokrates metod att med frågor leda människor till att själva finna de sanningar som finns nedlagda i djupet av deras själar.

***** Klinisk metod innebär att man framför allt arbetar med subjektiva metoder som intervjuer och observationer i försöken att få en helhetsbild av den undersökte.(Övers anm.)
Mer om Teorin:- Om författaren- Reliabilitet & Validitet- Om utvecklingen av Teorin